Vaknade kvart i sex i morse och var hur pigg som helst, ingen idé att försöka somna om, så jag steg upp satte igång bryggaren, startade upp datorn och läste tidningarna. Jag känner mig piggare idag, troligen kortisonet som ställer till det, för att inte tala om fullmånen, men vad gör de jag är pensionär och kan ta mig en tupplur när de passar, tänk att efter ett helt arbetsliv få de så bra, få äga dagen, inga krav, bara njuta av livet, tyvärr satte min sjukdom till ett elände, och jag har gråtit och rasat över mitt öde, men har kommit till insikt om att de är bara att gilla läget och försöka göra varje dag till den bästa